När Johannes kom till världen...


...På fredagsmorgonen den 20e januari vaknade jag strax före 07.00 och misstänkte att jag hade värkar, så jag började klocka dom, då kom dom var tionde minut.
Jonas stack iväg till jobbet och jag fortsatte klocka värkarna. 
Runt tio någon gång så insåg jag att dom inte slutade så Jonas kom hem igen.
Jag ringde till Gävle förlossning och berättade att jag förmodligen kommer och föder barn hos dom snart haha...
det tyckte dom lät trevligt.
Vi var välkomna när vi ville eftersom vi hade en bit att åka (ca 10-11 mil)
Leonel var som tur var hos sin pappa den dagen, så vi behövde bara släppa iväg hundarna till hunddagis på väg ner.

När vi var på språng och satt i bilen på väg ner så började värkarna att avta....jädras i h#lvete vad rädd man blev då att allt bara var falskt alarm och att vi åkt i onödan, eller att vi skulle komma dit och så skickar dom hem oss igen...Jaja, vi stannade på Frasses i Tönnebro och käkade lite mat, sen brummade vi vidare mot Gävle.
Nu kom värkarna var 20e, 30e minut....suck.

Kl: 14:40
När vi var framme vid förlossningen ville jag först inte gå in eftersom värkarna kom så sällan, men Jonas övertalade mig, väl inne så fick jag kissa i en mugg, sen gick vi in i ett rum och dom satte en CTG på mig för att kontrollera mina värkar och bebisens hjärtljud.

Den första barnmorskan var osäker på om det var huvudet eller stjärten som låg neråt så hon gjorde oss lite nervösa, men hon trodde att det var huvudet tillslut, sen så hade hon jättesvårt att hitta ett ställe där CTG grejjen skulle sitta för allt hördes så konstigt...då blev man ännu mer nervös haha.
Jaja tillslut hittade hon väl en plats och vi gjorde en CTG kurva i ungefär 45 minuter.


Jonas verkade ha fullt upp med att roa oss haha.

Alla har sett Titanic hoppas jag, så som Jack sitter och målar av Rose satt Jonas och målade av mig....kollade på mig, ritade lite i blocket, kollade på mig....här ser ni resultatet HAHA :)


Kl 15:30
När barnmorskan (en annan) kom tillbaka så hade det inte registrerats en enda värk, fastän jag haft 3-4 stycken haha...fan vad jag blev arg då. 
Hon kollade om jag var öppet något (man ska vara öppen 10 cm) och jag var öppen 3 cm, så hon svepte lite hinnor, det innebär att hon går in och känner runt barnets huvud för att frigöra hormoner som kan sätta igång värkarbetet, hon drog även i min livmodertapp för att hjälpa till på traven, det var INTE skönt ska jag säga haha.

Sen tyckte hon att vi skulle gå på stan eller nåt och äta lite mat och ta det lugnt och se om värkarna kommer tillbaka ordentligt. Så vi åkte iväg till IKEA och strosade omkring, det var ganska skönt till en början, vid soffavdelningen kom en värk tex, då var det bara att välja soffa att sätta sig i och vänta ut den haha...
Sen när vi stod och betalade så tänkte vi snabbt ta nåt att äta innan vi åker därifrån, så det slutar med att värkarna kommer igång ordentligt och man står där med en pizza i ena handen och försöker se så normal ut som det bara går när man får tuffa värkar och det kryllar med folk runtom en haha....

När vi väl kommit ut till bilen så tänkte vi dra en repa genom stan (vi ville dra ut på tiden så att vi inte kom tillbaka till förlossningen utan någon framgång) Men när vi åkt genom halva Gävle bad jag Jonas vända för nu kände jag mig så pass säker på att värkarna inte lurades längre.

Kl 18:30
Väl tillbaka så satte dom en till CTG kurva, visstfan syntes det värkar, men alla registrerades inte, haha jag måste ha en konstig mage :) Men jag hade öppnat mig till 4 cm iallafall så lite framgång var det allt.
Så vi blev inskriva...pjuuuh. Vilken lättnad! Nu blev det allvar helt plötsligt kändes det som :)
Vi fick en liten guidad tur runt förlossningen för att sen få komma till vårat egna rum.



Här flyger tiden bara iväg, Jonas springer och hämtar våran BB väska, jag trycker i mig lite te och en macka, Jonas trycker i sig en massa kaffe och vi sitter väl bara och pratar så gott det går mellan värkarna.

Här på videoklippet har jag en värk, jag märkte att något var annorlunda, då insåg jag att Jonas filmade och jag börjar skratta, men när jag börjar skratta så insåg jag igen att jag höll på med en värk och så dör jag :)
Man blir ju för fan knäpp när man ligger där :)







Kl 22:40 
Så är jag öppen 6-7 cm. Här någon gång så ber jag om att få pröva lustgas.
När jag väl fick den så kunde jag inte sluta ta den vid varje värk heller, det blir lite som en livräddare när man ligger där och vill försvinna genom jorden varje gång man får en värk.

Något som var nytt jämfört med när jag födde Leonel var att efter man använt masken så ska man andas tillbaka vanlig luft in i masken 3 gånger, för att rädda barnmorskorna från en massa överflödig lustgas.
En gång fick jag en rolig vision där jag ligger och tänker (med masken breve huvudet) att jag kan ju ligga och spotta ut luften rätt upp, så hittar lustgas"dropparna" till masken själv....men jag tror inte det fungerar riktigt så i verkligheten haha, men det såg fint ut i mitt huvud just då iallafall :) 


Sen räcker det inte med att hålla lustgasen med en hand, utan man ska trycka med båda händerna så att man eventuellt täpper igen någon glipa så att det inte kommer in frisk luft haha.....

Kl 00:32
Så skriver barnmoskan i min journal att det inte har kommit något synligt fostervatten, men dom sätter dit en CTG skalp, det är som en liten sladd som dom sätter fast på barnets huvud för att lättare kunna mäta hur bebisen mår. Bebisen ser väl ut som en liten teletubbie då :) 
Vid den här tiden frös jag som en get, fastän det inte var kallt, men shit vad hela min kropp skakade haha, det gick inte att sluta heller.

Efter det så tvingar barnmorskan mig att ställa mig upp, Jonas står så gulligt bakom mig men jag orkade inte stå länge för det kändes som att bebisen skulle trilla ner i golvet då.

Kl 00:58
Här får jag krystvärkar, jag pickar lite på Jonas och gör lite handrörelser, men han fattade ju inte vad jag ville med dom haha, men tillslut får jag ur mig att han skulle springa och hämta en barnmorska.
Ur min synvinkel så kändes det som att barnmorskan och undersköterskan bara lallade omkring därinne istället för att kolla mig mellan benen så jag fick skrika rätt ut: HAN KOMMER JU NU!
Då kom barnmorskan som en raket och sa att jag skulle krysta, jag försöker mig på en krystning men insåg att det gjorde för ont så jag skrek att jag inte kan något mer, så hon sa åt mig att hejda mig då haha...smart idé kanske :)

Kl 01:01
Vid nästa krystvärk så ville jag verkligen inte känna av fler krystvärkar så jag tog i allt vad jag kunde å tjoffs så var tydligen huvudet ute, vid nästa värk så kom Johannes ut till världen.
Så klockan 01:01 20120121 föddes min andra son och Jonas första barn.
Ganska häftigt datum och klockslag faktiskt :) 




Gud vad jag ser arg ut på bilderna haha, man är lagomt utmattad :)


Här håller pappa Jonas sin son för första gången :)

Så fort han var ute så kommer barnmorskan med en spruta och trycker i mig, tydligen får alla som föder i sverige det, så att livmodern ska få hjälp på traven att dra ihop sig efter förlossningen.
Sen ska hon in å gräva mellan benen för att kolla om man brustit något...då ville jag fan ge henne en smäll på käften, fyfan vad det gjorde ont, jaja jag slapp sys och Johannes låg i min famn, sen fick vi vänta ca en timme innan dom kommer in igen och väger och mäter Johannes, kollar blödning osv, sen blev jag inskickad i en dusch och så skulle jag kissa för att se att allt fortfarande fungerar, sen kom det en annan förlossning där emellan, så runt klockan 05-06 någon gång på morgonen så fick vi åka upp till BB avdelningen.


Här har man genomgått en förlossning och kämpat och gissa vem som sitter och sover tillslut? hahah
Han skyller på att det är tufft att vara med vid en förlossning ;)

På BB får vi information osv, sen skulle vi försöka sova tydligen, samtidigt som man ska försöka komma igång med amningen typ, runt 08.00 kom dom in igen och serverade lite frukost och berättade att vi skulle på läkarkoll klockan 10.00 haha....
Så allt gick verkligen stup i ett, tillslut så turades vi om med att få sova någon timme.
Tack gode gud! 

När amningen kommit igång och efter att vi gjort pku testet (om jag minns rätt att det heter så) som man ska göra efter 48 timmar så kände vi oss redo att åka hem!

Vilken resa! Men det är så otroligt häftigt att föda barn, man har sånna oanade krafter i kroppen som man inte visste om, så det är jättehäftigt på det viset.
Det gör så in i helvetes ont, men det är värt allt tusen gånger om!


Sötnöten på BB innan vi ska åka hem.

Så, det var så det gick till när lille Johannes kom till världen!









Ajje


När dom skrev in oss på förlossningen så skulle dom sätta en kanyl i handen på mig, vid första försöket tröck dom ner nålen under blodådern så den brast haha så jag var lite rädd när dom skulle göra ett andra försök, fast då tog hon den andra handen, tack å lov, för det var då fan inte skönt! 

Såhär fin var handen 4 dar efter förlossningen.


Jag tänkte skriva förlossningsberättelsen nångång under helgen så den kan publiceras tidigt nästa vecka någon gång, det kommer ta en stund tänker jag och jag hinner bara sitta vid datan vid korta tillfällen och när jag väl sitter här så brukar min babblande Leonel sitta och ta upp mina hjärnceller samtidigt haha.

Men den är på gång iallafall :) 


Här sitter vi och gör en CTG kurva för att få vårat besked om vi ska få stanna kvar eller om dom tänker skicka hem oss till Bollnäs igen. Min kära sambo är så lat så han rullar iväg på stolen när han skulle tvätta händerna...haha.