...På fredagsmorgonen den 20e januari vaknade jag strax före 07.00 och misstänkte att jag hade värkar, så jag började klocka dom, då kom dom var tionde minut.
Jonas stack iväg till jobbet och jag fortsatte klocka värkarna. 
Runt tio någon gång så insåg jag att dom inte slutade så Jonas kom hem igen.
Jag ringde till Gävle förlossning och berättade att jag förmodligen kommer och föder barn hos dom snart haha...
det tyckte dom lät trevligt.
Vi var välkomna när vi ville eftersom vi hade en bit att åka (ca 10-11 mil)
Leonel var som tur var hos sin pappa den dagen, så vi behövde bara släppa iväg hundarna till hunddagis på väg ner.

När vi var på språng och satt i bilen på väg ner så började värkarna att avta....jädras i h#lvete vad rädd man blev då att allt bara var falskt alarm och att vi åkt i onödan, eller att vi skulle komma dit och så skickar dom hem oss igen...Jaja, vi stannade på Frasses i Tönnebro och käkade lite mat, sen brummade vi vidare mot Gävle.
Nu kom värkarna var 20e, 30e minut....suck.

Kl: 14:40
När vi var framme vid förlossningen ville jag först inte gå in eftersom värkarna kom så sällan, men Jonas övertalade mig, väl inne så fick jag kissa i en mugg, sen gick vi in i ett rum och dom satte en CTG på mig för att kontrollera mina värkar och bebisens hjärtljud.

Den första barnmorskan var osäker på om det var huvudet eller stjärten som låg neråt så hon gjorde oss lite nervösa, men hon trodde att det var huvudet tillslut, sen så hade hon jättesvårt att hitta ett ställe där CTG grejjen skulle sitta för allt hördes så konstigt...då blev man ännu mer nervös haha.
Jaja tillslut hittade hon väl en plats och vi gjorde en CTG kurva i ungefär 45 minuter.


Jonas verkade ha fullt upp med att roa oss haha.

Alla har sett Titanic hoppas jag, så som Jack sitter och målar av Rose satt Jonas och målade av mig....kollade på mig, ritade lite i blocket, kollade på mig....här ser ni resultatet HAHA :)


Kl 15:30
När barnmorskan (en annan) kom tillbaka så hade det inte registrerats en enda värk, fastän jag haft 3-4 stycken haha...fan vad jag blev arg då. 
Hon kollade om jag var öppet något (man ska vara öppen 10 cm) och jag var öppen 3 cm, så hon svepte lite hinnor, det innebär att hon går in och känner runt barnets huvud för att frigöra hormoner som kan sätta igång värkarbetet, hon drog även i min livmodertapp för att hjälpa till på traven, det var INTE skönt ska jag säga haha.

Sen tyckte hon att vi skulle gå på stan eller nåt och äta lite mat och ta det lugnt och se om värkarna kommer tillbaka ordentligt. Så vi åkte iväg till IKEA och strosade omkring, det var ganska skönt till en början, vid soffavdelningen kom en värk tex, då var det bara att välja soffa att sätta sig i och vänta ut den haha...
Sen när vi stod och betalade så tänkte vi snabbt ta nåt att äta innan vi åker därifrån, så det slutar med att värkarna kommer igång ordentligt och man står där med en pizza i ena handen och försöker se så normal ut som det bara går när man får tuffa värkar och det kryllar med folk runtom en haha....

När vi väl kommit ut till bilen så tänkte vi dra en repa genom stan (vi ville dra ut på tiden så att vi inte kom tillbaka till förlossningen utan någon framgång) Men när vi åkt genom halva Gävle bad jag Jonas vända för nu kände jag mig så pass säker på att värkarna inte lurades längre.

Kl 18:30
Väl tillbaka så satte dom en till CTG kurva, visstfan syntes det värkar, men alla registrerades inte, haha jag måste ha en konstig mage :) Men jag hade öppnat mig till 4 cm iallafall så lite framgång var det allt.

När dom skrev in oss på förlossningen så skulle dom sätta en kanyl i handen på mig, vid första försöket tröck dom ner nålen under blodådern så den brast haha så jag var lite rädd när dom skulle göra ett andra försök, fast då tog hon den andra handen, tack å lov, för det var då fan inte skönt! 

Såhär fin var handen 4 dar efter förlossningen.


Jag tänkte skriva förlossningsberättelsen nångång under helgen så den kan publiceras tidigt nästa vecka någon gång, det kommer ta en stund tänker jag och jag hinner bara sitta vid datan vid korta tillfällen och när jag väl sitter här så brukar min babblande Leonel sitta och ta upp mina hjärnceller samtidigt haha.

Men den är på gång iallafall :) 


Här sitter vi och gör en CTG kurva för att få vårat besked om vi ska få stanna kvar eller om dom tänker skicka hem oss till Bollnäs igen. Min kära sambo är så lat så han rullar iväg på stolen när han skulle tvätta händerna...haha.

Idag fick vi en blomleverans till dörren, min kära farmor är allt för söt!
Den stora blomman ska symbolisera mamman och den lilla blomman det nyfödda barnet, banden som går mellan blommorna ska föreställa navelsträngen om jag har förstått det rätt :)

Jättefina är dom iallafall och jag gillar symboliken i hela buketten, eller hur man nu ska uttrycka sig, haha, att det är en påhittigare bukett som symboliserar nåt :)





Fina va!?

Nu är vi hemma igen, med oss har vi lille sötaste Johannes! Känns så skönt att vara hemma.
Tänkte skriva det lite snabbt bara, bilder å mer tjoffs kommer upp allt eftersom om du är nyfiken :)


Pappa Jonas med lille Johannes.

Nu är det värkar med 7-10 minuters intervaller och slemproppen har gått helt nu iallafall, spännande va, ringde gävle förlossning nyss och vi var välkomna närsomhelst idag eftersom vi hade en bit att åka.

Så nu tänkte vi försöka bege oss iväg då, lämna bort hundarna och förhoppningsvis hinna trycka i oss nåt efter vägen. OOOOOOOOOOOH vad allt är spännande även om jag knappt insett att förlossningen startat haha, känns lite overkligt :) 

HÄR SKA DET FÖDAS BARN! Hörs hej! Skriver så fort jag kan igen :)

06.40 imorse hade jag en värk vet ja, för då vaknade jag haha, jag har sovit väldigt dåligt och vaknat till och från av molvärk i magen. Kunde knappt somna inatt för det kändes så skumt, så jag låg och läste roliga historier, haha dumma jag. Jaja, kan man inte sova så kan man inte. 

Nu till det roliga. Värkarna har kommit med 10 minuters mellanrum sen dess :) Sen 06.40 alltså.
Det innebär att jag har haft regelbundna värkar i över en timme...
Och dom har en annan karaktär än vanliga förvärkar så det är nog på gång! 

Nu kanske jag är helt dum i huvudet men jag har gått och varit hypernervös för att förlossningen ska sätta igång och nu kanske den har gjort det och jag känner mig lika lugn som en munk i tibet ungefär.

AAAAAAAAAAAAAAJ haha, nu kom en såndär jävel igen, jag kanske ska ringa hem Jonas från jobbet snart utifall det blir raketfart på det här.

Uppdaterar väl mer om läget här på bloggen om ett tag :) 

Huvudet är knäppt, så fort jag gör någonting springer jag runt och tänker: 
"Tänk om det är sista gången jag gör det här innan bebisen kommer"
Och då måste jag göra det extra mycket eller extra noggrant!

Typ min städnojja ska vi inte tala om, för täääänk om bebisen kommer, då kommer jag inte hinna städa.

Insåg precis att om 8 dagar är det den 24e. Och den 24e är bebisen beräknad att komma....
Det börjar bli riktigt spännande det här :) 

Sen kom jag på att jag och Jonas har en tävling, vi gjorde en massa frågor i början av graviditeten som vi fick svara på, såsom vilket datum bebisen kommer, längd, vikt, kön bla bla bla bla...många frågor var det iallafall :)
Snart bör vi ha alla svaren!  Den som vinner ska få en hemmagjord trerätters och massa lyx här hemma!
Hoppas jag kammar hem tävlingen så jag slipper laga en trerätters med en bäbis hängades på ena tutten haha.

Nu ska vi ut i snön, tjohej! 

Får se om den världsberömda halsbrännan kommer inatt igen (det är tammefan omöjligt att äta choklad och ta en kopp kaffe nuförtiden utan att halsen ska brinna upp, men så får det vara, choklad måste man ha i vilket fall som helst!
Jaja, nu ska jag rulla till sängen, den kommer väl braka sönder när jag lägger mig, men, då är det ju tur att jag dammsugit idag så jag slipper dammråttor i rövva. 
Gonatt.


(fortfarande gravid i vecka 39)

Nej, för fan, här ser ni en Grand babynois med svarta solbrillor! 

Jag stod och beskådade min gravidmage i spegeln, sen började jag skratta för det såg ut som en hund i solbrillor (bhn) då sprang Jonas och hämtade silvertejp och gjorde morrhår....hahaha.
Sen spårade det bara ur och här ser ni våran Grand babynois :)



(Fortfarande vecka 39)

...Kommer du någonsin komma tillbaka till mig? Haha, min största rädsla är att man ska få en ordentlig sladdrig och klumpig mammakropp som vägrar försvinna. Även om jag inte har något överdrivet självförtroende när jag är i min vanliga kropp, så inser man hur mycket man saknar den när man är en jävla flodhäst!






Jag lyckades få tillbaka kroppen hyffsat efter Leonel, nu hoppas jag det kommer funka efter den här bebisen oxå!


Spana in heffaklumpen nu...suck, även fast bilden är från december någongång.

Vi får se hur beach 2012 blir, om man vågar sig ut nåt eller om jag får köpa en baddräkt XXL.
Höhö.

Personligen är jag inget större fan av nalle phu, men nu är det inte till mig.
Babyn ska få gosa ner sig bland dessa påslakan iallafall.
Rea på jysk, så då passar man väl på. Sängkläder får man aldrig för mycket av :) 

Bara för att få det sagt, eller skrivet, utifall jag får demens inatt, så går jag faktiskt in i vecka 39 idag.

Nu ger jag upp, det känns som att jag ska sluta lyssna på barnmorskorna och lita på min egna kropp istället.
Efter att ha lämnat av Leonel i Edsbyn hos sin farmor (Leonels pappa är i tyskland för tillfället oxå hehe), Greven på ett håll och Cescen på ett annat håll, packat ut allt i bilen, så brummar vi ner 12 mil till Gävle...

Väl där så får vi komma in på en ultraljudsundersökning på engång. Barnmorskan sitter tyst och koncentrerad och man håller andan över vad hon ska säga...hon mäter väldigt noggrant och många gånger för att vara säker på sin sak. Jag fick berätta för henne vad dom hade sagt på Södertäljes förlossning när vi gjorde ultraljud där.
Att jag bara hade runt 300 ml fostervatten osv, att bebisen låg jäääättelångt ner i bäckenet, att tappen var mjuk och 1,5 cm lång osv. 

Tillslut säger hon att allt ser jättebra ut! Jag har inte lite fostervatten eller någonting i den stilen, sen blev hon väldigt fundersam över hur dom har mätt eftersom man tydligen ska mäta fostervatten i cm. Allt under 5 cm var inte bra sa hon, men mitt fostervatten var 11 cm, så det var ju inga som helst problem. Flödet i navelsträngen var jättefint, hjärtljuden var jättefina, hon frågade om vi redan visste könet och vi sa en pojke, då konstaterade hon igen att det var en pojke oxå. 

Sen gjorde hon en snabb vaginal undersökning oxå, men hon kunde inte känna hur lång tappen var eftersom den var sluten (!?) Fast en annan barnmorska har sagt tll mig att den är 1,5 cm lång...så hon skrattade lite och sa att den andra kanske hade "tryckt" igenom gången i tappen och känt? Jaja, tappen är något, mig kvittar det iallafall, för allting såg bra ut.

Ikväll, kl 21.30 ska jag vara på plats i Gävle förlossning, dom ska göra ultraljud (och eventuellt kanske en igångsättning) det vet vi inte än....SÅ NU ÄR MAN NERVÖS!!!! 
Hjälp haha...jag som hållt på som en dåre sen tidiga morgonen, varit på promenad i långnäsparken bland alla ankor med 2 galna hundar och Leonel, varit hos barnmorskan, donat här hemma, sen drog jag ut Leonel på en lektur i lekparken nyss oxå.

Jaja nu snart kokar spagettin så vi får i oss lite käk innan jag ska lämna av Leonel hos sin farmor, sen ska jag tanka bilen, packa ner det absolut sista i bb väskan å typ hänga mig själv för min nervositet, tänk om man blir 2 barnsmamma inatt/imorrn....

Ska försöka hålla bloggen uppdaterad så gott jag kan :) Blir vi hemkörda så fortsätter bloggen som vanligt.



Busfröet leker för fulla muggar, här åker han med bilen till affärn!

Ja, hos barnmorskan såg mina värden ut som vanligt, fast magen har bara ökat en till cm i symfus måttet så jag ligger bara på 30, det innebär att jag avviker från min egna kurva och går neråt (istället för att följa min kurva eller gå uppåt i kurvan)...

Min barnmorska ringde till Gävle och dom skulle ringa till Södertäljes förlossning för å be å få kopia från mitt senaste ultraljud eftersom jag inte fick med mig nån, jag fick bara med mig papper från CTG kurvan vi gjorde i samma veva. I vilket fall som helst så skulle dom boka in en tid åt mig, så just nu sitter jag och väntar på samtal från Gävle så vi kan boka in en tid för ett ultraljud. 

Jag skulle vara beredd på att få en tid ganska snart sa dom, och jag skulle även vara beredd på att dom kan vilja sätta igång förlossningen. Jag går omkring med fjärilar i magen nu hehe, tänk om vi åker ner för ett ultraljud och får åka hem med våran bebis den gången :) 

Självklart vill jag helst att förlossningen startar av sig själv, men ser det inte bra ut så finns det inga andra val...blä, jag minns när jag fick värkstimulerande dropp med Leonel, dom värkarna är ju från helvetet haha. 
Jaja. Andas nu Melinda, andas....

Wiho! Jag fick telefonkontakt!
Sååååå... på onsdag fick jag en tid hos min vanliga barnmorska för en rutinkontroll, DÅ skulle hon få bestämma om jag måste iväg på ett ultraljud, men skulle något hända under tiden så är jag hänvisad till förlossningen...
Haha....

Vad ska barnmorskan säga på onsdag? Att förlossningsläkaren i södertälje har fel och hon rätt, eller att han har rätt men att det inte finns några ultraljudstider? Det ska bli spännande att se!

Det känns lagomt kul när man inte blir tagen på allvar, när en förlossningsläkare har sagt rätt ut till mig att jag har för lite fostervatten och det måste man hålla koll på...jaja, jag känner ju bebisen som sagt, dock känns det annorlunda, men det är oxå normalt, för så gör bebisar på slutet när dom får mindre plats, allt är normalt enligt barnmorskorna, skulle jag berättat att jag är självmordsbenägen så hade dom sagt att "Ja, men det är normalt!"

(Nu är jag inte det såklart, det var ett torrt skämt, men jag hoppas poängen blir förstådd)

Tyck att jag är nojjig om du vill, men jag blir nojjig när man "ansvarar" för en liten bebis liv inuti magen och så går jag och vet att vattnet inte är som det ska.

För att berätta om nåt annat så har bebisen bytt position idag!? Ska den kunna göra det om den redan konstaterats fixerad långt nere i bäckenet? Haha, nu är ryggen på andra sidan magen och sparkarna likaså....spännande!

Nu ska vi ut på lite äventyr Jonas och jag, skriver mer sen. 

Idag ska jag prata med min barnmorska igen, eller någon av dom där nere om jag får tag på dom under deras lite senare telefontid. Jag har under den här graviditeten lärt mig att barnmorskor är som magiska actionfigurer, dom kan helt plötsligt bara försvinna ut i tomma intet (och när dom gör så, då är det omöjligt att få tag på dom) skulle det vara så att man råkar få tag på en actiongubbe (barnmorska) så kan samtalet bli så kort så att man nästan skulle ringt Guinnes rekordbok.

Exempel:
- Hej, jag är inskriven hos er och heter Anna Svensson, ska föda om 4 veckor och jag misstänker att något är fel.

Idag har jag visst vaknat 2 gånger och ätit 2 frukostar, sitter ner en sväng med en kopp kaffe nu efter en promenad med hundarna...vilket innebär att jag kommer somna seeeeeent har jag en känsla av.
Fast man vet ju aldrig, tuppluren kanske var bra, för tänk om, bara tänk om bebisen vill komma inatt, då är jag ju pigg som en lärka ;D 

Samtidigt är jag tammefan som en yr höna sen jag vaknade andra gången, jag tvättar, bakar bröd, bloggar, kollar på tv, tänkte dammsuga snart samtidigt som jag omdekorerar lite och springer och prövar smink som jag fick i julklapp på samma gång....hahaha hurfan pallar jag....

Bildkälla

Efter en vanlig dag så är det så underbart skönt att lägga sig sängen, på rygg och sträcka ut sig ordentligt...det gör så jävla (JÄVLA) ont med foglossningen och diverse jox, men är underbart ändå, jag kanske är en egoistisk sadist, eller hur man nu ska uttrycka det, men så vill jag iallafall vila ryggen en liten stund för att sen somna på ena sidan.

Nu har jag fått problem, för andra natten i rad så är det mission impossible att ligga på någon sida utan att det känns som att tarmarna har årets grisfest i magen och så vill jag bara spy.
När jag vänder tillbaka till ryggläge försvinner illamåendet inom någon minut...
Så nu har jag sovit på rygg 2 nätter i rad och jag känner mig som en stelopererad 67 åring som råkat svalt en badboll gjord av bly :) 

När jag vaknar om nätterna så hör jag jämt hur ljuvligt Jonas ligger och småsnarkar, njuter i lugnet och ser så rofylld och avslappnad ut, man nästan ser hur glorian glänser runt hans huvud när han drömmer om kattungar, blommande ängar och rosa moln.
Det är då jag vill väcka han med en käftsmäll och skälla ut han för att han föddes utan en livmoder!

Nejdå, det är inte så farligt, men jag har hört nånstans att man får klaga lite extra när man är gravid, så jag följer väl strömmer och klagar på.

Men vad gör det om hundra år? Absolut ingenting. Så igentligen var det här ett väldigt onödigt inlägg av mig ;)



Bildkälla: http://www.oddee.com/item_96584.aspx

Här är Lillebrors vagn, en röd Brio sing fick det bli! Den är skitskön att köra och svänga med. Sittdelen ligger i skafferiet höll jag på att skriva, men jag mena förrådet. Nu ska jag å Lennel hoppa ner i ett bad, sen kommer pappa Wictor och hämtar honom. 



Det bästa av allt med den här vagnen är att den går att packa ihop rejält, den tar ingen plats om man jämför med många andra vagnar, vilket är skitbra i bilen eftersom vi har hundar oxå.

Ja, snart ramlar magen av, eller så hamnar den vid fötterna om inte bebisen kommer snart haha.
Men bebisen räknas ju som fullt utvecklad nu i den här veckan så han får mer än gärna titta ut!

Min älskling har målat om babyvaggan som vi köpte förut i Valbo, vi ville köpa en begagnad och piffa upp den själv, jag hann inte göra det innan jag åkte, sen vet jag inte om han fick panik eftersom babyn kanske vill ut tidigare haha...men det är väldigt skönt att det är gjort! Tack Sweetheart!

Vi hade en grej vi skulle göra i stan idag kl 16, på väg därifrån börjar jag må illa som en idiot, jag trodde jag var för hungrig men tydligen så var det nåt annat, så fort vi kom hem däckade jag i sängen, sen tvingade folket här hemma upp mig för att äta lite mat iallafall, sagt och gjort, med mat i magen mådde jag bättre i en halvtimme kanske, sen blev jag däckad igen och sen var det bara att springa på toan och spy, hoppas som fan att det bara är en såndär engångs spy sjuka haha, Leonel spydde ju bara en gång bla....

Inte roligt att spy när man rullar fram som en jävla ballong, det blir helt annat i magen på nåt vis när bebisen ligger där den gör...

Jaja, nu mår jag lite bättre iallafall så nu ska vi kolla på en film/sova. GODNATT.

 

Det blir en 2012 bebis! Nu kommer han inte strypa mig för att jag inte knep igen när hans kompisar får åka moppe och gå på krogen men inte han när han blir äldre :D